Normen av icke-funktionsvariationer utmanas

Dagsverke rf:s kampanj för det här läsåret ”Vad hindrar dig?” behandlar diskriminering av ungdomar med funktionsvariationer runt om i världen. I kampanjen visar funktionsvarierade och icke-funktionsvarierade ungdomar hur vi alla kan arbeta för att försvara likaberättigandet av personer med funktionsvariationer.

Julianna Brandt har arbetat som projektarbetare för kampanjen. Hon har bland annat arbetat med att bättre inkludera funktionsvarierades perspektiv i Dagsverkes verksamhet. Julianna har utvecklat Dagsverkes material för global fostran till att vara mer tillgängligt och utformat kampanjmaterial i en expertroll.

”Alla har rätt att vara likaberättigade globala medborgare, att materialet finns på klarspråk och är tillgängliga handlar alltså om att jämställa kunskapen”, säger Brandt om bakgrunden till kampanjen.

Julianna har tidigare arbetat som journalist för Yles program Vammaiskultti, där när hon också talade öppet om sin egen CP-skada.

Med funkfobi avses diskriminering som personer med funktionsvariationer möter. Ge exempel på förekomsten av funkfobi i a) vardagen och b) i media.

”I båda finns tanken att vi funktionsvarierade inte syns någonstans. Det antas till exempel ofta inte ens att vi skulle komma till ett evenemang. Människor med funktionsvariationer måste fortfarande bevisa sina egna förmågor och ses inte som jämbördiga aktörer inom olika livsområden. Det finns ofta ett antagande om underpresterande, vilket inte säger något om den funktionsvarierades ambitioner. Till exempel erbjuds vissa utbildningsvägar till personer med funktionsvariationer.

a) I vardagen är det fortfarande vanligt att saker inte är tillgängliga och det finns fortfarande arbete kvar i kommunikationen kring tillgängligheten av olika evenemang. Man borde komma ihåg att nämna om ett utrymme är tillgängligt eller inte, så att det inte alltid behöver kontrolleras separat. Den ständiga utredningen om tillgänglighet relaterar i sin tur till upplevelsen av social otillgänglighet.

b) I media är osynlighet och brist på representationer typiska. Mediebilder reproducerar fördomar, och i intervjuer med en person med funktionsvariationer görs funktionsvariationer fortfarande till en grej, istället för att bara intervjua personen så som man skulle intervjua vem som helst. ”

Varför är kampanjen aktuell?

”Så vitt jag vet har ingen liknande kampanj tidigare genomförts av en organisation som inte specifikt arbetar för funktionsvarierades sak. Detta är det första större steget där en så kallad vanlig icke-statlig organisationen övergripande tar hänsyn till inkluderingen av funktionsvariationer. Att inkludera funktionsvarierade i olika former av påverkande är alltid aktuellt. ”

Hur kan personer utan funktionsvariationer bäst ingripa i diskrimineringen av funktionsvarierade?

”Åtminstone genom att se till att använda korrekta begrepp och undvika att använda begrepp för funktionsvariationer på nedlåtande sätt (till exempel: min telefon är helt CP). Det är värt att lära känna personer med funktionsvariationer och bemöta dem med respekt. Det lönar sig till exempel inte att börja med att fråga om någons funktionsvariationer. Också nyansskillnader är viktiga. Fråga hellre om någon vill ha hjälp, inte om någon behöver hjälp.

Man behöver inte alltid ha bråttom eller skynda på en annan. Funktionsvariationer utmanar effektivitetsnormen. Den här normen borde överlag diskuteras i alla delar av befolkningen.”

Hur kan man i sin vardag arbeta för inkluderandet av personer med funktionsvariationer?

”Genom att beakta tillgänglighetsaspekter. Genom att involvera personer med funktionsvariationer i planerande och i olika verksamheter. Det finns bra exempel i Dagsverkes utvecklingssamarbetsprogram. I Sierra Leone har en grupp ungdomar med funktionsvariationer arbetat med att få igenom handikapplagen, t.ex. genom ett veckovist radioprogram. I Malawi skjutsar ungdomar unga med nedsatt rörlighet med cyklar för att de ska kunna ta sig till mötena hemifrån. ”

På vilka områden finns det fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller tillgänglighet?

”På Instagram är alt-texter, som är nödvändiga för blinda, valfria. Jag hoppas att klimatet kommer att förändras så att tillgängligheten inte ses som besvärlig. Visst förstår jag att textning av videor tar tid. Det finns fortfarande utrymme för förbättringar även i visuella faktorer. De olika elementen ska inte överlappa varandra och videorna ska inte starta på egen hand. Rörliga delar kan vara för snabba och mödosamma att uppfatta. ”

Hur skulle du jämföra den diskriminering som människor med funktionsvariationer upplever med den diskriminering som andra minoriteter utsätts för?

”Funkfobi, alltså diskriminering av personer med funktionsvariationer, är en form av förtryck, liksom rasism och sexism. Det skiljer sig från andra former av förtryck genom att det är så standardiserat. Normen för icke-funktionsvariationer är stark, då alla synliga exempel presenteras som sådana. Funkfobi är också mindre omtalat och tenderar att förbises. Till exempel lyssnar man inte på beslutsfattandet hos en person med funktionsvariationer, eller så ignoreras funktionsvarierade som aktiva aktörer.

Tillgänglighet marknadsförs ofta med tanken att det gynnar alla, till exempel människor som rör sig med barnvagnar eller käppar. Det är naturligtvis sant, men på så sätt drivs frågan fortfarande i första han alltid ur majoritetsbefolkningens. Jag hoppas att minoriteternas rättigheter är viktiga i sig. ”

Hur kan man komma med i kampanjen?

”Jag skulle uppmuntra en modig och nådig attityd. Det är viktigt att vara nådig mot sig själv, man behöver inte veta allt, vi kan lära oss tillsammans. Jag hoppas att skolorna ser detta tema som viktigt. ”

Texten: Tanja Seppänen
Översättning: Kaneli Johansson
Foton: Suvi Elo