Det finns också videofilmer på svenska:

Sex barnsoldater från Liberia

SVT1s 8 dagar

 

När krigsleken är blodigt allvar

    Det finns ungefär en kvarts miljon barnsoldater i världen. Under 1995-96 deltog minderåriga i 33 väpnade konflikter runt om i världen. De förekommer både i regeringsstyrkor och väpnade oppositionsgrupper, en del har tvångsrekryterats andra anslutit sig frivilligt. Barn och ungdomar som borde leka eller gå i skolan, drivs till att aktivt delta i krigets vansinne.

Det är bra med barnsoldater. Barn är lättare att forma än vuxna. De kan gömma sig och utföra riskabla uppdrag. Barn är lättare att skrämma med bestraffningar och lyder bättre. De är mindre benägna att desertera än vuxna. Även om barnen utsätts för större risker, är de också farligare för fienden. Så beskriver några militära befäl fördelarna med barnsoldater. Deras röster och andra vittnesmål ingår i en internationell rapport om barnsoldater - "Children: the invisible soldiers" som Rädda Barnens förlag ger ut i oktober. Rapporten bygger på fallstudier i 26 länder, bland annat ett stort antal intervjuer med barn.
- Studien är ett led i arbetet för att få upp åldersgränsen för barnsoldater i FN:s barnkonvention, berättar Calle von Essen på Rädda Barnens internationella avdelning. Enligt barnkonventionen är man minderårig till man är 18 år, men för soldater gäller 15 år. Nu pågår ett internationellt arbete för att ändra på det. Tanken är att få till stånd ett tilläggsprotokoll till konventionen som höjer åldern.

- Vapenutvecklingen har gjort det lättare att använda barn som soldater. Vapnen är inte så tunga att bära och enklare att hantera. Det har skett en stadig utveckling mot yngre soldater under 1900-talet. I Andra världskriget var de amerikanska soldaternas medelålder 26 år, i Vietnamkriget 18 år. Men det finns fler skäl än vapenutvecklingen till att barn används. Ett är att de passar bra till vissa uppdrag.

- Yngre barn ansågs särskilt lämpliga som budbärare, eftersom de inte väckte misstankar, säger ett vittne från El Salvador. -Jag brukade få i uppdrag att placera ut minor i områden där regeringstrupperna brukade passera, berättar en barnsoldat från Burma.

Tvång eller frivillighet

De vanligaste arbetsuppgifterna är att hjälpa till bakom linjerna. Laga mat, bära packning, vårda skadade. Men även när barnen haft icke-militära uppgifter från början, ingår vapenträning oftast i utbildningen och tids nog deltar de i strid. De flesta konflikterna i studien är interna konflikter mellan regeringsstyrkor och någon form av väpnad opposition. Barn används i regel på båda sidor, men rekryteringen ser olika ut. Regeringssidan har ofta någon form av värnplikt eller tvångsvärvning. Ibland tvingas minderåriga rycka in helt enkelt för att en lokal myndighet fått i uppgift att rekrytera ett visst antal soldater och de vuxna inte räcker till. Ju längre en väpnad konflikt pågår, desto fler minderåriga dras in i strid.

I oppositionsstyrkorna är det vanligare med frivillig värvning, även om frivilligheten är relativ. Många barn har helt enkelt inget val. De saknar försörjning, de kan ha kommit ifrån sina familjer eller de kanske söker trygghet i att vara på en sida i konflikten istället för mitt i skottelden. En del pojkar attraheras också av diverse manlighetsmyter. Att ha vapen och uniform gör dem betydelsefulla. I en del inbördeskrig finns också i den egna familjen ett starkt stöd för en viss oppositionsgrupp. Att gå med i det egna folkets befrielsekamp känns självklart och hedervärt. Det vanligaste enskilda skälet som barn ger för att ha anslutit sig frivilligt är att de bevittnat massakrer, angrepp och trakasserier från motståndarsidan. I allmänhet är det dock inte hämdbegär som driver, utan längtan efter skydd från att råka ut för samma sak.

Barn som bödlar

Hur barnen behandlas varierar. I regeringsstyrkor jämställs de ofta med vuxna soldater. Fördelen är att de då får tillgång till samma regler för till exempel permissioner som de vuxna. Problemet är att i många armÄer behandlas alla rekryter brutalt, vilket är svårare för barnen att klara. De får göra samma exercis, leva under samma usla förhållanden och få samma bestraffningar. -Ibland när jag somnade under vakten blev jag slagen av min korpral. Han slog mig som om jag vore en hund, inte en mänsklig varelse. Två eller tre pojkar begick självmord under den tiden, berättar en pojke från Burma. I de oppositionsstyrkor som grundar sin existens på folkligt stöd behandlas barnen mer humant. I vissa krig deltar de tillsammans med äldre släktingar eller grannar som beskyddar dem. Å andra sidan finns det oppositionsgrupper som behandlar barnen med extra stor grymhet. Enligt studien har barn används för att genomföra avrättningar i Burma, Colombia, Honduras, Liberia, Mozambique, Peru och Uganda. Det finns också ett flertal vittnesmål om att barnen fått droger eller alkohol innan de ska ut i strid.

Glömmer ta skydd

Barnsoldater lider betydligt mer skada av kriget än de vuxna. En viktig period i deras utveckling går till spillo. Ingen skolgång, ingen normal tonårsutveckling, ingen kontakt med familjen. De löper större risk att skadas både fysiskt och psykiskt. Sårbara kroppar i kombination med svåra levnadsvillkor och för lite utbildning i hur de ska skydda sig. -När det är granateld, glömmer de yngsta att ta skydd, berättar ett befäl. Vanliga skador bland barnen är att de förlorar en kroppsdel eller blir blinda eller döva. Dessa barn får sedan mycket svårt att finna en försörjning. I bästa fall blir de en börda för sina redan fattiga familjer, i sämsta fall går de under. Hur allvarliga de psykiska skadorna blir beror på hur barnen dragits in i de militära styrkorna och vilka uppdrag de tvingas utföra. -Det är inte givet att barnsoldaterna tar större skada än de barn som är passiva åskådare till kriget eller på flykt, säger Calle von Essen. Men det är naturligtvis inget skäl för att rekrytera barnsoldater. Men inte bara det enskilda barnet utan också samhället som helhet tar skada när barn används som soldater. Att försörja krigsinvalider är förstås en påtaglig ekonomisk skada. Men än svårare är att ta hand om de psykiska och sociala effekterna. Under och efter konflikten har många lärt sig skaffa mat via gevärspipan. De har utbildats i att mörda, plundra, våldta, stjäla och missbruka droger. Dessa barn, med allvarliga psykiska skador efter traumatiska upplevelser riskerar bli våldsamma, kriminella vuxna, farliga för sin omgivning.

Från fattiga familjer

Barnsoldaterna kommer nästan utan undantag från fattiga förhållanden. Çven i länder med värnpliktsarmÄ kan rika familjer köpa ut sina barn. Särskilt sårbara är de barn som skilts från sina familjer antingen genom att de redan är på rymmen för att de haft det svårt hemma eller för att deras anhöriga dödats i kriget eller familjen splittrats.

-Det är så tydligt att barn med familjer klarar sig bättre, säger Calle von Essen.

Att återförena barnsoldaten med sin familj och i sin gamla miljö är den viktigaste åtgärden när barnsoldaterna lämnar sina förband. Nästa är att försöka normalisera deras tillvaro så att de börjar skolan igen eller får ett civilt arbete. Problemet kan vara att all infrastruktur raserats av kriget.

Det viktigaste är förstås att förhindra att minderåriga överhuvudtaget blir soldater. Ett sätt är att få regeringarna att binda sig till fasta åldersgränser. -Hälften av världens länder har idag ingen åldersgräns alls, säger Calle von Essen. Ett annat sätt är att frivilligorganisationer och FN-organ som arbetar i krigszoner uppmärksammar problemet och engagerar sig i frågan. Det är till exempel inte ovanligt att minderåriga rekryteras på flyktingläger.

Rädda Barnen vill med publiceringen av rapporten sprida kunskap och skapa opinion, för att bryta trenden mot alltfler minderåriga soldater. -Frivilligorganisationerna kan spela en viktig roll. I Sudan har Rädda Barnen medverkat till att få de stridande parterna att förbinda sig till att hålla barnkonventionens 15-årsgräns. Nu måste vi få parterna att hålla 18-årsgränsen !

Barnen & vi 6/96