Ruotsin kieli

Toimi yksin

Annika Steffansson, joka on alun perin kotoisin ruotsinkieliseltä Pohjanmaalta, asuu ja työskentelee tällä hetkellä Pohjois-Tansaniassa Arushan kaupungissa. Hän on mukana suunnittelemassa tansanialaisten esikoulujen opetusohjelmaa. Alla olevassa kirjeessään hän kertoo erään työpäivän tapahtumista, keskusteluista ja ajatuksista.

Lue Annikan kirje ja vastaa seuraaviin kysymyksiin:

1. Millaista materiaalia Montessori-koulussa käytettiin?
2. Mistä Annika ja hänen ystävänsä juttelivat lounaalla?
3. Mitä Annika kertoo kotikaupungistaan Arushasta?
4. Miksi ympärileikkaus on edelleenkin tärkeä maasaille?
5. Miten Annikan ystävä suhtautuu ympärileikkaukseen kohdistettuun kritiikkiin?
6. Mikä on Annikan ystävän mukaan ympärileikkauksen tulevaisuus?

***Ur familjen Steffanssons nyhetsbrev mars 2005
Annika Steffansson

Förskolenytt

Tillsammans med en väninna som tillhör maasai-stammen besökte vi några förskolor i Moshi.Dessa skolor har lärare som är utbildade i Montessori-pedagogik. Det var intressant att följa med hur eleverna använde skolans material. De satt på små mattor på golvet och gick själva och valde ett material att använda. Materialet har läraren själv gjort under den två-åriga utbildningen. Det fanns många pussel av olika slag. Vissa material hjälper barnen i matematik, andra är hjälpmedel för bokstavsinlärning.

Det var tyst och lugnt i klassen. Alla koncentrerade sig på sitt arbete. I Tanzania har barnen mycket få leksaker. Det gör att eleverna är mycket motiverade av att få använda "leksaker" i förskolan. Montessori-pedagogik har därför blivit populär i länder som Tanzania.

Kulturtankar

Efter besöket gick jag och min väninna för att äta lunch. Hon började berätta om sin stam och de seder och bruk som hör till deras livsstil. Hon berättade om hur man ingår äktenskap, vilka traditioner som är sammanknippade med att få barn, varför kvinnorna rakar håret av sig, hur man lever i ett äktenskap och många andra intressanta saker.

Jag frågade henne hur mycket av kulturen som lever kvar sedan människorna blivit kristna eller sedan de flyttat in till staden och på det sättet kommit bort från inflytande från omgivningen. I Arusha finns många olika stammar representerade. Då är det inte mera självklart att följa den egna stammens traditioner. Tyvärr är det dock så med urbaniseringen att människor har en tendens att plocka de mest destruktiva mönstren ur de kulturer som möts. Kulmen av västerländsk kultur är här i mångas ögon "De vackra och de djärva".

Enligt min väninna är det egentligen bara omskärelsen (såväl av kvinnor som av män) som finns kvar hos kristna stadsmänniskorna. Enligt henne är denna rit ett tecken på att man blivit vuxen. Genom riten får man en styrka som ingen vill vara utan. Omskärelsen gör det möjligt att tänka "vuxna" tankar och att kunna stå för det man tror på.

Till stor del är omskärelseriterna ett socialt fenomen. Så länge man inte är omskuren räknas man inte som vuxen, oberoende av hur gammal man är. Gäster kan vägra att ta emot mat av en värdinna som de vet att är oomskuren med kommentaren "Jag kan inte äta mat som är tillagad av ett barn". Trycket på att omskära sig blir så starkt att det egentligen bara är de som flyttar bort som har möjlighet att stå emot.

De kraftigaste påtryckningarna kommer inte ens från männen utan från de äldre kvinnorna. Mekanismerna bakom är mycket mer komplicerade än vi kan förstå. Min väninna är mycket medveten om ritualens etiska problematik. Hon har förståelse för den västerländska kritiken att omskärelsen berövar kvinnan någonting väsentligt. Hennes kommentar var ändå att det är svårt för en individ att stå upp emot ett helt samhälle. Ingen vill bli behandlad som ett barn hela livet.

På frågan om omskärelsens framtid svarade hon att när flera flickor får högre utbildning kan de själva ifrågasätta seden och långsamt förändra kulturen. Att göra upp med gamla mönster kan alltså ta generationer i anspråk. Kanske innebär det också att vi måste hitta alternativa övergångsriter från barndom till vuxenhet. I en kultur där ålder, status och respekt definierar en människa, måste det troligen finnas milstolpar som märker ut när man nått en högre samhällsstatus.

Copyright: Annika Steffansson

Toimi yksin

Perinteet kantavat ja tukevat yksilöitä ja yhteisöjä, mutta ne voivat myös olla tuhoavia. Omvärldsbilder -julkaisun artikkeli Traditionell kvinnoroll medverkar till HIV/AIDS spridning i Östafrika kertoo siitä, miten perinteinen naisen rooli on vaikuttanut hiv/aidsin leviämiseen Itä-Afrikassa. Lue artikkeli ja poimi sen tärkeimmät argumentit.

***Omvärldsbilder 3.4.2003

Traditionell kvinnoroll medverkar till HIV/AIDS spridning i Östafrika

"Element ur den tradititionella kulturen i kombination med den underlägsna kvinnorollen i Kenya, Uganda och Tanzania håller på att pressa upp andelen HIV/AIDS-smittade till nivåer man aldrig tidigare mött.

Det är slutsatsen från ett expertmöte i förra veckan i Arusha, Tanzania

I Tanzania är antalet kvinnor som smittats ungefär en och en halv gånger så stort som antalet män. Siffrorna kommer från Leoni Msimbe, chef för Tanzanias departement för lokalsamhälleutveckling, gender- och barnfrågor."

Läs mer: http://www.omvarldsbilder.se/2003/030403.html

Toimi yksin ja ryhmässä

Kirjoita Tansanian hiv/aids -tilanteeseen liittyvä kantaaottava yleisönosastokirjoitus.

Valitse näkökulma, esimerkiksi:

/ tasa-arvoisen Pohjolan edustajina pohjoismaisten hiv/aids -projektien on painotettava juuri tyttöjen ja naisten asemaa Tansaniassa;
/ hiv/aids -projektit suhtautuvat miehiin kielteisesti;
/ vain myönteisellä asenteella voitat miehet ja pojat puolellesi;
/ asenteet muuttuvat hitaasti, mutta tarvitaan tiennäyttäjiä;
/ pohjoismaiset hiv/aids -projektit ovat turhia, sillä vastuu on tansanialaisilla
/ jokin muu näkökulma - anna mielikuvituksen lentää!

Käytä kirjoituksessasi teksteistä löytämiäsi sanoja ja ilmauksia, sillä tarkoitushan on lähettää teksti ruotsinkielisen päivälehden yleisönosastolle.

Kootkaa koko ryhmän kirjoitelmat yhteiseksi seinäjulisteeksi tai viikkolehdeksi tai koulun www-sivujen aineistoksi.

Toimi yksin ja parisi kanssa

Asenteet voivat kuitenkin muuttua. Näin todetaan Södra Afrika -julkaisun artikkelissa Tanzania: Visst kan attityder förändras. Artikkeli kertoo ruotsalaisesta seksuaaliterveyteen liittyneestä projektista, joka toteutettiin Tansaniassa. Lue artikkeli ja selvitä yhdessä parisi kanssa a) mistä projektissa oli kyse ja b) miten projektiin osallistuneiden asenteet olivat muuttuneet.

***Södra Afrika nr 6/2003

Tanzania:
Visst kan attityder förändras

"- Vi har fått häpnadsväckande bra resultat. Många har upptäckt att sånt som känts tabubelagt faktiskt går att prata om. Det säger Stefan Laack om sitt arbete i Tanzania och Zambia.

RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) har under tre år drivit projekt i sex och samlevnad för unga män på fem orter och det avslutades under vintern med en konferens i Dar es Salaam. All verksamhet har skett inom ländernas befintliga strukturer; skolor och sjukvårdsinrättningar.

- Jag hade stora förväntningar när vi startade, säger projektledaren Stefan Laack, som känner sig mycket nöjd idag.

- Jag visste att det fanns män i Tanzania som ville förändring och att det gällde att stödja dem.Men det har gått ännu bättre än jag tänkt mig."

Läs mer: http://www.afrikagrupperna.se/fakta/tanzania/attityd.htm