Ruotsin kieli

Toimi ja pohdi itsenäisesti

Lue alla oleva artikkeli turismin ympäristövaikutuksista Nepalissa sekä muualla maailmassa ja vastaa seuraaviin kysymyksiin:

1) Mitä käsitteellä ´ekologinen jalanjälki´ tarkoitetaan?

2) Mitä artikkelissa kerrotaan lentomatkustuksen ympäristöhaitoista?

3) Miten turisteja varten rakennetut uima-altaat ja golf-kentät vaikuttavat maan vesivarantojen kulutukseen? Golf-kenttien nurmikoita pyritään pitämään erityisen vihreinä ja pehmeinä. Mitä ympäristövaikutuksia artikkelissa mainitaan kemikaalia sisältävien lannoite- ja torjunta-aineiden käytölle?

4) Millaisia ympäristöongelmia turismi on aiheuttanut Mount Everestin ympäristössä Nepalissa?

Södra Africa nr 9-10/2003
Tål världen mer turism?
av Kerstin Bjurman

Det finns flera sätt att beräkna mänsklig påverkan på det globala ekosystemet. Ett sätt kallas ekologiska fotavtryck. De visar den biologiskt produktiva yta, räknat i hektar, som går åt för att försörja en person. Där ingår ytor som vägar och annan infrastruktur, ytor för att producera bl.a. mat samt för att absorbera koldioxid från förbränning av fossilt bränsle, som t.ex. bensin.

Globalt sett finns i genomsnitt två hektar biologisk produktiv mark per person. En genomsnittlig svensk har ett ekologiskt fotavtryck på 7,53 hektar, en person söder om Afrika 1,33 hektar. Kort sagt, ju rikare du är desto hårdare sliter du på jordens resurser. Ju mer och längre du flyger, desto större blir ditt avtryck.

Under 1970-talet översteg för första gången det globala ekologiska fotavtrycket den tillgängliga biologiska kapaciteten. Och det fortsätter att öka.

Flyget är idag det vanligaste turisttransportmedlet. 1999 hade flygbolagen 1,6 miljarder resande, en siffra som väntas fördubblas till år 2010. Enligt FN bidrar flyget till klimatförändringen med cirka 3,5 procent och om inga motåtgärder vidtas beräknas siffran öka till 15 procent år 2050. Enligt beräkningar på hemsidan www.chooseclimate.org måste vi dra ner på utsläppen av koldioxid med 60 procent till totalt 0,4 ton per person och år för matlagning, uppvärmning, belysning, resor o dyl.

Under en resa till Johannesburg från Stockholm ger varje passagerare upphov till ett utsläpp på 0,57 ton koldioxid, alltså en persons ranson för 1,43 år.

Under senare år har resemönstret ändrats: allt fler människor reser oftare och kortare tid till mer avlägsna destinationer. Därför väntas transportrelaterade miljöproblem, som redan är stora, att växa ännu snabbare än själva turismen.

Turistindustrin betalar inte för att lösa dessa problem. Inom EU förekommer ingen moms på flygbiljetter och flygbränsle är obeskattat. Om det beskattades lika mycket som exempelvis bensin i England, skulle en flygbiljett från Stockholm till Mallorca kosta cirka ytterligare 2 000 kr. World Travel and Tourism Council, som representerar de största flygbolagen, hotellkedjorna, kryssningslinjerna och cateringfirmorna lyckades 1997 stoppa ett förslag i FN om att beskatta flygresor för att få pengar till miljövård.

Varma länder utan vatten

På semester tar vi med vårt överflödssamhälles sätt att använda energi och vatten. Duschar och swimmingpooler ses som en självklarhet för turisten. Men har värdlandet verkligen råd? De lockande turistmålen i Syd finns i länder med svåra vattenproblem. Enligt FN-organet FAO kan det vatten som en turist använder under 3,6 dagar användas till att producera tillräckligt med ris i ett år för en bybo i Syd. En filippinsk studie visar att en hotellgäst använder lika mycket vatten under 18 dagar som en landsbygdsfamilj under ett år.

Varje år röjs en yta lika stor som Paris för nya golfbanor. En typisk golfbana i Thailand använder lika mycket vatten som 60 000 bybor. En 18-hålsbana kan behöva mer än 2,3 miljoner liter vatten om dagen samt gödningsämnen och bekämpningsmedel för att hållas så grön och mjuk som golfspelarna kräver. Dessa kemikalier sprids lätt i naturen, de kan förorena floder och döda djur och drastiskt försämra villkoren för lokalbefolkningen.

Så finns problemet med ökande avfall. Extremexemplet är miljön runt Mount Everest i Nepal. 12 procent av de populära vandringslederna där är idag mycket hårt nedslitna och det beräknas att cirka 17 ton avfall finns längs varje kilometer av stigarna. Till detta kommer problemet med bränsle: en fjärdedel av den totala vedåtgången i området går till turister.

Även i Afrika varnas det för att miljön skadas när träd försvinner i snabb takt. I Swaziland är det nu straffbart att fälla de inhemska trädsorterna. Men fattiga bybor som ser sina skördar torka på fälten har inga alternativ. Att sälja snabbproducerade trämasker som souvenirer till turister ger ju kontanter. Polisen arresterar inte dessa personer, de är för fattiga för att betala böterna.

Hur länge kan turismen fortsätta att växa? Har världsmiljön verkligen råd med turism?"

Kerstin Bjurman
http://www.afrikagrupperna.se/fakta/tidning/tematur/miljo.htm 080604
(Artikeln har tidigare varit publicerad i Södra Afrika nr 9-10/2003.)