I
en by vid namn El Porvenir i nordvästra Nicaragua nära Posoltega
bodde Manuels och Marias familj. Innan Mitch kom bestod familjen Lopez
av Marias och Manuels föräldrar, farmor och tre syskon, Pedro,
Elizabeth och Ricardo. Nu finns byn inte mer. Byn låg på
vulkanen Casitas sluttning och när regnen kom, började leran
röra på sig på sluttningen och i ett ögonblick
hade den täckt byn och höglandet där byborna odlade majs
och bönor.
Manuel, Maria, mamma och farmor var på väg
från en resa till butiks- och hälsocentralet i Posoltega
när de möttes av flyende människor. - Vulkanens sluttningar
rasar ner, fly! ropade människorna. De uppskrämda familjemedlemmarna
fortsatte emellertid vägen hemåt men det gick bara långsamt.
Pappa
och de äldre pojkarna Pedro och Ricardo hade hört ett hårt
dån och muller från sluttningen och störtade ut ur
huset för att undersöka situationen. I samma ögonblick
förde leran och regnet dem med sig. Elizabeth som blivit i huset
märkte till sin förskräckelse att hela huset rörde
sig med leran. Till sist täckte ett stort ler- och stenras också
det.
Familjemedlemmarna på väg hem från
Posoltega kom just inte närmare sin egen by. De var tvungna att
stanna som alla andra människor och vänta på att regnet
och vinden skulle upphöra och hjälptrupper komma till platsen.
När hjälpen sist och slutligen kom fram, var det redan för
sent. Människor, djur, odlingar och hus hade blivit under leran.
Bara här och där kunde man gräva fram skadade människor.
